Gabbys

Hej allesammans,

Nu har jag fått nog. Jag vet att jag skulle reagerat tidigare men när han som så kallat ska vara min pojkvän säger till mig 2 ggr under kvällens gång att jag varnar bara dig håll dig borta ifrån mig, du har snart nått min gräns, jag kommer slå dig totalt sönder. Jag ska döda dig, hatar dig din jävla idiotunge. bara passa dig. håll dig borta från mig så jag inte slår dig riktigt hårt.

Dom orden kändes. Jag insåg det att jag inte duger åt någon. Jag kan ännu inte förstå menningen med livet men som jag ser det så fick det mig verkligen att öppna ögonen.

Jag är en känslig person men det är jag take it or leave it. Jag klarar mig utan dom som inte kan ta det. Den enda jag saknar i mitt liv som skulle gjort mig så glad om han bara gav mig en kram är du Joel. Saknar dig så himla mycket...du anar inte. Livet är inte och kommer aldrig att bli sig likt efter att du lämnade mig och utan att ge mig en förklaring.

Visst jag är glad, visst jag skrattar,ler och skämtar men dom som känt mig hela livet vet att sedan den dagen då du lämnade min sida så är jag inte lyckligt glad längre.

Jag vet att det finns som är avundsjuka eller bara vill ha uppmärksamhet men då jävlas ni med fel person för även om jag är en känslig person så är jag en stark person som alltid reser mig igen. Efter regn kommer solsken och jag kommer aldrig ge upp.

Jag vet att innan min sista dag är kommen så ska ja få känna att jag är värd någonting för någon om jag inte hinner göra det så är det synd men då vet jag att jag var på fel plats från första början.

Dags att ta tag i mitt liv innan det är försent. Första steget är taget idag. Nu ska jag verkligen bli en helt ny människa.

"Ingen kan göra allt, men alla kan göra ngt"

   Även dom små orden har så stor betydelse och jag vet att from idag så kommer det bara bli bättre och bättre...

Jag vet och jag måste ha hoppet för att verkligen lyckas att det finns någon där ute som kan behandla mig med respekt och inte bara köra över mig och mina känslor.

Min drömkille är en lagom lång,solbränd göteborgare me stubbigt hår, som kommer åkande på en motorcykel och tar av sig hjälmen och ryster med håret och ger sitt finaste leende. Sen när han börjar prata med sin fina göteborgska så smälter man. Han gärna även vara lite äldre och en mogen man. Ha ett bra jobb. vara en romantiker, han behöver inte komma med blommor varje dag men han får gärna ge mig komplimanger och berätta hur fin jag är och hur mycket han verkligen tycker om mig för den jag är. + i kanten är det ju om han dessutom är bra på att massera och inte har långt till skratt, ingen sur kille. Han ska även älska sex och gärna ha det varje dag. Det är väl en del av min drömkille. Finns han där ute någonstas, tror ni eller är det för bra för att vara sant?

Älskar dom som förtjänar det som vanligt.

En extra puss vill jag skicka till min systerdotter Felicia och en extra stor puss och en bamsekram vill jag skicka till min lilla guldklimp Elias som verkligen förgyller mina dagar och gör att man kämpar lite extra med sitt besvärliga liv.

Love yaaa!!!

Varfö och åter varför tvingar du där uppe mig att må så här dåligt. Kan känslan bara försvinna. Denna veckan har jag fått klarhet i så många saker som jag har funderat på ett tag. Tack för din och din ärlighet. Är dock besviken på dig, ja just dig som svek mig. Trodde inte vänner gjorde så mot varandra men jag hade tydligen fel och inte lite fel heller. Hur du av alla kan göra de kan jag inte förstå.
Klaga inte på andra om du är likadan själv.

Nej nu börjar ett helt nytt liv utan någon av er i mitt nya liv.


Ha det bra ni som vanligt förtjänar det för det är ju inte alla som gör det längre.

Hejdå!

Det är dags att ta nästa steg i livet och tyvärr utan dig.. Jag försöker skratta, jag försöker få det bra mellan oss.
 Jag verkligen försöker för att vi ska ha det bra.

Försöker,försöker,försöker. Jag försöker verkligen för att jag vi ska kunna leva livet ut tillsammans men jag orkar inte kämpa ensam längre. 

Varför är det bara jag som ska kämpa för detta förhållandet. Hur länge ska jag orkar, hur mycket skit ska jag behöva ta. Jag kommer aldrig bli tillräckligt perfekt för dig. Jag är inte den personen du vill att jag skall vara och du kan aldrig ändra mig till någon jag inte är.

Jag kan inte må så här längre, min biologiska klocka springer iväg. Jag har t.om glömt hur det känns att vara lycklig. Vad är lycka?
Jag vill inte leva med dig i 40 år till och varje dag behöva säga men snälla va inte så sur varje dag. Du kan väl vara lite glad. Jag har aldrig träffat en kille med en sådan kort stubin eller som säger sådana ord eller skriker så till en tjej, tex. när den tjejen är din egen flickvän som alltid ger dig en kram och verkligen försöker göra allt för att bara få vara lycklig och glad. 

Dina ord "Jag älskar dig" betyder inte längre något för mig då du alltid närmar dig som att du ska slå till mig när du blir sur.

Du bryr dig verkligen inte. Du har ingen respekt för andras saker, du bara kör fram som ett ånglok.....
Jag vet jag måste ta mig ur denna onda cirkeln och det är nu.

Jag vill ju verkligen att det här skall fungera men får väl inse att detta förhållandet inte är hälsosamt för varken dig eller mig och att du aldrig kommer kunna göra mig lycklig.

Vi har fastnat och står still och stampar på samma ställe hela tiden. vi kommer aldrig komma vidare härifrån.

Varje gång du blir så arg och varje gång du säger lika elaka ord som får mig att må så dåligt så känner jag innerst inne mitt hjärta hur det verkligen sticker i mitt hjärta. känns som mitt hjärta ska varje gång, jag önskar verkligen att mitt hjärta slutar slå så jag kan slippa må så här och få vara på en fridfull plats där man blir behandlad med respekt.
Jag kan inte leva med dig, du får mina ångestkänslor att bli så mycket starkare, visst tankarna finns där alltid men när jag inte träffar dig är dom inte lika starka.

Varför kan inte alla leva efter "att man ska behandla som man själv vill bli behandlad"


Varför, vad har jag gjort för att förtjäna detta? 

Jag vill bvara få ett slut på allting, jag vill bara att tankarna ska försvinna för gör dom inte det snart så vill jag inte leva längre. 

Antingen leva lycklig och bli respekterad för den man är än att inte leva alls. 

Vad kan man dra slutsatsen av det hära att ja, du kommer snart vakna upp då det är försent att du precis förlorat en toppentjej och då är det för sent att få tillbaka henne, vilket det redan är nu för det är redan försent att försöka rädda detta förhållandet. Det finns för många djupa sår och vi har förlorat respekten för varandra. 

Känslor som fanns då finns inte nu och det är inget man kan trolla tillbaka.
det vi hade det var då och det var fint. det är bättre att gå vidare varför sig med det i bagaget att vi haft fina stunden som t.e.x Vemdalen men låt det föralltid bli minnen. 

jag vet att du kommer gråta och ångra vad du gjort och önskat du handlat på ett annat sätt men det är något du alltid kommer att få leva med att du önskat du behanlat mig bättre. 

Varför ska det vara så svårt att få slut på ett människoliv. 

Älskar er som förtjänar att bli älskade!!

Glöm aldrig det no matter whar!!

pussssssssssssssssssssss