Gabbys

En mycket konstig känsla föll över mig härom kvällen när jag kom körande på inre ringvägen. Jag satt occh tänkte mig bort och plötsligt var jag nära att missa avfarten och korsade snabbt vägen, jag sket i att det kunde funnits ngt i vägen för första gången så kändes det som att jag verkligen blev uppmanad att jag skulle köra av vägen..
Jag var för första gången inte rädd...jag kände mig redo att gå...

Det är en städnig kamp att leva med dessa känslorna, ingen förstår. även hur mycket ni än försöker så kan ni inte förstå hur det känns att även om man är glad utåt så svider det på insidan.
Jag vill inte längre leva med tankarna att livet inte har någon mening.

Hur ska jag kunna fortsätta leva när jag känner så här, jag mår så fruktansvärt dåligt på insidan att jag snart är redo att göra allt för att tankarna ska försvinna.

Jag funderar på att flytta och bara komma bort från allt.

Ngt förslag på vart? Göteborg eller USA ligger på topplistan!!

godnatt och sov så gott!!!